Sinkadusmåndag, del 26

sinkadus26intr
Hot ticket!

Sinkadus nr 26 (augusti 1990)

Varning. Detta inlägg är skrivet efter c:a 8 öl på karaokebaren Sakura i Stockholm.

Omslag

Så var det dags igen. Ett sterilt, blått, dött omslag i ”nya Mutant”-anda. EXTREMT tråkigt. Titta på det! Anonymt, kliniskt, ”high tech”. Det här utan tvekan den sämsta typen av Sinkan-omslag. Artisten Thomas Feiner kan vara det värsta som hänt Rollspelssverige. I kid you not.

Sinkadus26

Ledare

Ett nytt rollspel är på g, men red vill vara hemlig och berättar inte vad. Dessutom är Henrik Strandberg tillbaka på Äventyrsspel.

Hemmafronten

sink26fak1Det är mycket på gång just nu. Conan-serietidning, figurmålartävlingar, Lincon, Techno 2090 …  Tyvärr presenteras allt detta med ett extremt knipt (dvs att det är lite luft mellan varje bokstav) typsnitt. Kolla själv här bredvid.

Sjuuuukt svårläst.

Annat på gång är fantasyfigurspelet Fantasy warrior (som jag köpte och spelade flera gånger innan jag insåg att det bästa man kunde göra var att lägga alla sina truppoäng på en fett mäktig magiker), ävenyret Tempelherren och Fritz Leibers Svärd och svartkonst. Även ”Svart ljus”, ett äventyr till Mutant vars detaljer inte än är bestämda, är i faggorna.

Arkivet

sink26fak3En av Anders Blixt mer märkliga kreationer, ”Sése Hesuóni – det viskande gräsets land”, ser här dagens ljus.

Kolla in utdraget här till höger. Visst blir det flow i läsandet med alla parenteser och förkortningar?

Okej, men om man bortser från det så är artikeln helt okej. Den handlar om ett område i Ereb där kentaurer, sylfider och nomadiska människor lever i relativ harmoni. Yada yada. Inget speciellt att hämta här.

Intressantare är artikeln om karkioner. En karkion är en tvekönad varelse från en annan sedan länge död dimension, som har en humanoid kattliknande kropp med fladdermusvingar. Ett ”jäkla hopkok” som det heter på fackspråk. De är i allmänhet visa och goda och allmänt schyssta, och kan för det mesta en massa olika språk.

Vilket syfte karkioner fyller i en kampanjvärld vette fan. De kanske kan tilltala furries eller andra med dragning mot det pälsiga. Annars känns de mest som alver med freakish utseende.

Äventyr

Ola Nilssons Mutant-äventyr ”Skymningsmörker” minns jag faktiskt att jag SL:ade helgen efter att jag fick Sinkan i min hand. Det sög ganska hårt. Det främsta minnet är att alla rollpersoner dog när de kom fram till den sk Syrasjön, där det började regna frätande gift. Detta efter att rp fajtats med en massa nomader som inte ville någon väl.

Så var Mutant-äventyren på den tiden. Fajter följdes av fajter, och när kp var tillräckligt låg smällde någon fälla eller miljöfara till. Instant death.

Zonen

Cyberzonen var ett tillägg till Mutant som handlade om den på 80/90-talet så hajpade cyberrymden. Fredrik Nyman bidrar här med ett tillägg till tillägget kallat ”You are just a program”. Artikeln börjar så här: ”Det finns två olika typer av internt minne i en dator, RAM och ROM”. Därefter följer lite snack om datorer innan en lista massa olika program fyller ut sidorna. Ganska mycket bullshit i stil med:

sink26fak5

Det mesta i ”nya” Mutant känns faktiskt ganska töntigt när man läser det några decennier senare. ”SpaceTech Worm” … kom igen liksom.

Ajuste: En sida med tabeller för de olika programmen bifogas också.

sinkadus26tabeller

Övriga artiklar

”Att tävla med tennfigurer” av Helge Lindh. Exakt så tråkigt som det låter. Att läsa om tennfigurer är kanske det mest meningslösa man kan syssla med. Och på tal om tennfigurer:

sinkadus26tenn

Omålade minis i svartvitt är inte så sexiga, det kan vi väl vara överens om?

Insändare

Svårt att engagera sig i detta nummers brevspalt. Debatten om o/seriöst har sedan länge tappat sin lyster, och allt annat är mestadels debila efterlysningar om böcker om ”enbart växter och droger”. Vart tog all action vägen?

Reklam

Det har blivit mindre reklam på i Sinkan. Förutom trotjänaren butiksguiden är det bara egenreklam. Som den här:

sinkadus26reklam

Illustrationer

Även på bildfronten råder det brist. Minst sagt! I hela tidningen finns det en enda illustration! En. (1). Håkan Ackegårds karkion, som tar upp kanske 1/5 sida. Annars nada.

Låt mig upprepa detta: Det finns en illustration i hela Sinkadus nr 26. 31 sidor, en illustration. Är man generös och räknar bilder som är del av en vinjett finns det hela tre stycken. Jösses.

Omdöme

Sinkadus nr 26 ger onekligen intrycket av en tidning med problem. Nästan inga annonser, inga illustrationer och material mestadels skrivet av gamla trotjänare. Man får känslan av att 1990 inte var Äventyrsspels bästa år genom tiderna. Kanske berodde det på att det fått konkurrens? Lancelot Games hade vid den här tidpunkten tre spel på marknaden: Western (1989), Wastelands (1990) och Khelataar (1989). Lancelots egna tidning, Rubicon, kom ut med sitt sjunde nummer samtidigt som Sinkadus nr 26.

Jag har ingen aning om hur bra Lancelots produkter sålde (bara att jag själv ägde alla deras spel utom Wastelands, som en av mina polare köpte), men det är inte svårt att se att rollspelsmarknaden kan ha varit överfull. Förutom Lancelot Games spel fanns även Äventyrsspels egna Mutant, Drakar och demoner, Sagan om ringen och Stjärnornas krig på marknaden. Det innebär att det 1990 fanns hela sju stycken svenska rollspel på marknaden samtidigt, spel som alla såldes i samma leksaksaffärer och hade samma målgrupp. Då räknar jag inte ens in varianter som Samuraj.

Det är självklart att detta – att gå från monopolställning till att få konkurrens – måste ha påverkat Äventyrsspel intäkter i åtminstone någon grad.