King’s Quest III

Världens sämsta musik. Och fruktansvärt fula textrutor. Men man måste ändå älska det.

Warcraft

Egentligen helt värdelöst. Den enda som visas är byggnader. Men på något sätt räckte det för att jag skulle gömma mig på pojkrummet och spela i dagar.

UFO: Enemy unknown

Det här spelet var förbannat bra – trots att min piratade version var så buggig att rymdvarelsernas baser såg ut som myrornas krig. Och introt håller än i dag.

Lure of the temptress

Märkligt nog ett av de bättre bidragen i kategorin minimal-animation-och-text. Spelet i sig minns jag inte mycket av, annat än att det var kort.

King’s Quest V

10 minuter långt, med en uggla som pratar med förställd röst. Det här var det coolaste introt jag någonsin upplevt 1990. Och så snyggt! Men jäklar vilket långsamt tempo det var förr i tiden – lite annorlunda om man jämför med typ Bayonetta.

Dune II

Min första kontakt med Dune. Första halvan av introt är ganska lamt.

The adventures of Willy Beamish

Det här spelet har fått mycket skit, men jag tyckte det var hur kul som helst. Spelade det tillsammans med min kusin Kalle en sommar för länge sedan. Introt får många pluspoäng för att vara ett av de få som faktiskt försöker göra något roligt med att visa upp en radda namn.

King’s Quest VI

Kamerasvepningarna fick min haka att falla i golvet. Så. Jävla. Fräna.