Brandon Sanderson har räddat The wheel of time

Om någon berättade för mig att hon tänkte börja läsa Robert Jordans The wheel of time-serie så skulle jag ge henne följande lista:

  • The eye of the world – Läs
  • The great hunt – Läs
  • The dragon reborn – Läs
  • The shadow rising – Läs
  • The fires of heaven – Läs
  • The lord of chaos – Skumma igenom
  • A crown of swords – Läs en ”plot summary” online
  • The path of daggers – Läs en ”plot summary” online
  • Winter’s heart – Läs en ”plot summary” online
  • Crossroads of twilight – Läs en ”plot summary” online
  • Knife of dreams – Skumma igenom
  • The gathering storm – Läs
  • The towers of midnight – Läs

Jag skulle alltså rekommendera att inte läsa fyra av böckerna i serien – de är helt enkelt för dåliga, och ärligt talat så händer ingenting av värde i dem.

Den allra senaste boken däremot, The towers of midnight, bör man absolut läsa eftersom att den är mycket bra. Handlingen har tagit fart, coola saker händer, karaktärer utvecklas, frågor får svar och så vidare. Brandon Sanderson är dessutom en avsevärt mycket bättre författare än vad Jordan var, speciellt när det kommer till action och dramatik. Bara en sådan sak som att det faktiskt inträffar intressanta grejer i varje kapitel … det har man inte varit bortskämt med de senaste decennierna av WoT-läsande. Sanderson har även fattat det här med cliffhangers (de ska vara spännande, och läsaren ska inte känna sig lurad) och foreshadowing (om du antyder att något ska hända, bör det verkligen hända någon gång). Jordan hade ju lite svårt för det där med Tjechovs gevär: han viftade glatt med det, pekade på det och skrek ”Viktigt! Viktigt!”, sedan gick det 15 år utan att det nämndes igen.

Sandersons böcker, The gathering storm + The towers of midnight, levererar sådant som borde ha levererats för åratal sedan. Det här är böcker som vi gamla fans längtat efter länge, länge, länge.

För en gångs skulle kan jag hålla upp en ny WoT-bok och säga ”Läs, du kommer inte att bli besviken”.

  • David

    Fantastiskt! Har aldrig orkat mig igenom Crown till Crossroads, tröttnar alltid någonstans mellan dem, så nu vet jag hur jag skall klara detta. Pepp!

  • Hmm… jag tror att böckerna jag gillar börjar ungefär när du råder folk att sluta läsa, men det kan bero på att vi då är klara med bondpojkarnas uppväxt och flickorna börjat få något viktigt att göra. När jag gick högstadiet i Sorsele utan bredband läste jag om den skrala fantasyhyllan några gånger, och Winter’s Heart och framåt fjärrlånade jag in på originalspråk från det Stora Fina biblioteket i metropolen Boden, eftersom det var min favorit när jag var fjorton-femton. Nu minns jag inte riktigt varför, men det var där jag började när jag skulle läsa om böckerna nyss för att plöja Knife of Dreams och börja på Sandersons böcker.

    Jag tror jag helt enkelt tycker mer om figurerna som de blivit i de senare böckerna (utom möjligtvis Perrin), och kan läsa dem mer som humor, medan de tidigare böckerna där det hände massor handlade om jättetråkiga människor.

    Nu är det bara Sanderson-böckerna kvar, så snart jag läst ut Connie Willis’ ‘All Clear!’, och förhoppningvis väger the Gathering Storm upp för att nästan allt handlar om de näst tråkigaste huvudpersonerna – Rand och Egwene. Nåja, man slipper ju i alla fall alltför mycket Perrin…

  • Gällande ”Crossroads of Twilight” vill jag gå ett steg längre. Läs en ”plot summary” av de sista tre sidorna. Innan dess tror jag inte det skedde någon som helst plot som var relevant för förståelse. Den boken skulle jag vilja doppa i ett syrabad.

    Håller inte riktigt med om att Sanderson skulle vara en bättre författare. De tidigare böckerna var trots allt riktigt, riktigt bra. Det är mest att man nu är glad för att det äntligen händer något. Att man kan se slutet på eländet.

    Problemet med Sanderson tycker jag är att man missar stämningen i de mest avgörande ögonblicken. När något med enorm relevans sker så kan det skummas förbi på en sida. Knappt någon som reagerar på vad som borde vara ett enormt avslöjande (har svårt att säga vad jag menar eftersom jag inte vill avslöja för de som inte läst klart än). Jag tycker han slarvade bort Mat i sista boken också. Han var… tråkig?

  • Arfert

    Jag tröttnade redan nånstans i bok tre…. och nu såhär åratal senare minns jag inte ens vad de första böckerna handlade om, och kan inte säga namnet på en enda karaktär. Vilket jag alltid annars gör. Det säger en del.

    Finns så mycket annat bättre man kan läsa. Om man inte är självplågare.

    • Då finns det troligen inget jag kan göra för att hjälpa dig.

      • Arfert

        jag får vända blad och gå vidare, helt enkelt.

  • Pirrekurr

    Jag håller faktiskt med till 100%. Där Jordan tappat fart och skrivit tre miljoner sidor om ingenting och ingentings moster så har Sanderson tagit över och fört skutan i hamn så att säga. Jag vet inte varför Jordan gjorde de flesta karaktärerna till gnällspikar som bara tjöt om att de vägrade ta ansvar. Och varför blir alla intriger så trista och meningslösa efter ett tag. Snart ville jag lägga ner boken så snart någon av de kvinnliga huvudpersonernas namn dök upp i texten. Jag kände att jag inte brydde mig om sprickor mellan fraktioner eller ens vad Forsaken sysslade med. När det sedan kunde gå över 700 sidor utan att mina favoritkaraktärer nämndes visste jag inte vad jag skulle göra. Han hade kanske en lösning på detta så småningom, men hans förmåga att tappa tråden gjorde att jag nästan slutade läsa böckerna. Jag impulsköpte Gathering Storm när jag var på stan med jobbet för att jag inte hade något att göra, och kommer garanterat läsa mer Sanderson när jag har tid.

  • Kom just på en sak: I en intervju med Robert Jordan läste jag om hur han signerade på bokmässor. Han berättade då att det fanns alla möjliga typer av människor som läste hans böcker. Bl.a sa han att en långhårig j-kel i bikerväst hotade honom med att skända hans grav om han dog innan serien var färdig.

    Undrar hur det gick med det?

  • Fem gånger har jag börjat läsa serien (en gång i ljudboksform), kommit c:a 200 sidor in på Lord of Chaos, då det plötsligt tagit stopp. Kan inte riktigt förklara varför, men nu med denna listan i hand kommer jag utan skam läsa en resumé av de delar jag inte läst.

  • Henrik Eriksson

    Varför avskyr alla Perrin? En av mina polare tycker också att han är en gnällspik, men vad fan han var ju rätt nöjd med livet som han levde i Two Rivers, nu har han blivit någon förbannad härförare, tacka fan för att han gnäller! Det är som om jag skulle bli tvingad att harva på ICA, tacka fan för att han vantrivs!

    Nu kommer en SPOILER-varning:

    Hur många bröllop och kärleksförklaringar är det egentligen i Towers of Midnight och varför är dessa viktiga?

    Överhuvudtaget så väcker Towers of Midnight en hel del frågor om hur allt ska sluta, det känns inte på något sätt självklart! Jag gillar det!

  • Jag diggar Perrin hårt, men kan hålla med om att det är lite tröttsamt att alla tre manliga huvudpersoner går runt och gnäller om att de inte vill ta ansvar. Var det en övergående fas hade det ju inte gjort något, men när gnället pågår i 4-5 böcker …

  • Pingback: Sagan om drakens återkomst « Skymningstankar()

  • Snygg lista.

    Jag fastnade någonstans i Path of daggers, och kom aldrig vidare. Jag ser att jag inte var ensam. Kul att Sanderson verkar kunna rädda serien.

    Ska nästan bli roligt att ta tag i den igen. När allt är utgivet vill säga. Tänker vänta tills sista boken är släppt. Går inte på det där en gång till. ;-)

  • Martin A

    Jag väntar på att Adam Roberts gör parodi av den, typ ”Robert Adams’ The Waste of Time”.

  • Luftkungen

    Jag håller totalt med dig! Framförallt det där med att Jordan hintade om saker som skulle hända men som aldrig hände sen. Men jag rycker man borde läsa sjätte boken ordentligt, annars riskerar man att missa slutet som ju är EPISKT!

  • Isam

    De fyra böckerna i mitten föreslår jag att om man har en favoritkaraktär så följ bara den i mitt fall Matrim, jag måste säga att jag inte håller med om att crown of swords – crossroads of twilight är helt värdelösa, om man inte skummar igenom dem finner man att de ger ett djup till berättelse, men sen så handlar det ju mest om att bygga upp för avslutet.
    Gathering Storm och Towers of Midnight är helt fkin Crazy über BRA

  • Morgan

    Fattar man vad som händer i dom nästa böckerna också om man hoppar över dom som du rekommenderar att inte läsa?

  • Morgan

    Vad har du att säga om New Spring då?