Edlunds LP, del 1

Jag har just hämtat upp kassarna med mina föräldrars gamla LP-skivor från källaren, och nu tänkte jag att jag skulle ta och dela denna musikaliska resa med er. Kvalitén på skivorna är ingen höjdare. Nästan alla konvolut är trasiga, skivorna är repade, har stearinfläckar, eller är böjda efter år av dålig förvaring.

Men ändå! Skivkonvolut är ju härliga att kolla på. (Ja, bilderna är tagna lite hipp som happ med min mobilkamera. So sue me. Eller, nej, gör inte det.)

Här är den första dosen:

  • Love

    Den där plattan med Nancy Sinatra och Lee Hazlewood är verkligen bra! Bästa spåren är ”sand” och ”some velvet morning” imo.

    Blir så nostalgisk av typsnittet Glennmark använde för att skriva ut sitt namn, känns som att man såg det överallt förr i tiden. Hoppas den fonten gör storstilad comeback inom en förhoppningsvis inte så avlägsen framtid…

  • Jakobius

    Intressant blandning av kvalité och skräp! Håller med föregående kommentar, plattan med Nancy Sinatra och Lee Hazlewood är jäkligt bra. Ray Charles och Johnny Cash är ju också tidlös kvalité, vilket man kanske inte kan säga om Flamingokvintetten.
    Omslaget till Calle Jularebo-skivan är skönt kompromisslöst. Passfoto av gubbe med glasögon, och så en gul bård med röd text. Fräscht!

  • Anders Bohlin

    Skivan med Nancy och Lee var den som mitt öga fastnade på också, men jag tänkte på låten ”Summer Wine” som jag tycker sitter som en smäck.