Jag såg nyss klart den fjärde, och senaste, säsongen av tv-serien Fringe.

Åh vad jag älskar den.

Åh!

Intelligentare, roligare och mer spännande tv-serie får man leta efter. Som en blandning av Arkiv X, Lost och CSI. Karaktärerna, med den galne vetenskapsmannen Walter Bishop i spetsen, är fantastisk minnesvärda, och jag räknar dem nu mer eller mindre som familjemedlemmar. Inte sedan Buffy har jag älskat ett gäng påhittade figurer så mycket.

Tyvärr har jag förstått att många börjar kolla på Fringe, ser ett par avsnitt och sen slutar. Det är synd, för serien kommer egentligen inte igång förrän avsnitt 6-7, men då blir den åååååh så bra. Man sugs sakta in i handlingen, klurar på alla hemligheter och mysterier … fan, jag får gåshud bara jag tänker på det. Alla överraskningar, oväntade vändningar och plötslig avslöjanden är helt galna. Serien är skapad av JJ Abrams, och man märker verkligen att han lärt sig av misstagen med Lost. Mytologin är mer genomtänkt, och det finns inga mysterier bara för mysteriernas skull.

Och sen har vi ju Walter Bishop. Och Olivia Dunham! Jag är kär i henne.

När serien avslutas i höst så kommer jag skriva något vettigare än ovanstående. Ibland måste man ju få kärleksbomba lite.