Bra bok. Fult omslag.

Jag vet att jag troligen är sist på bollen här, men Ian McDonalds River of gods? Herregud vilken bok! Det tog förvisso ett litet tag att komma in i den (så många karaktärer!) men sen … WHOMP!

En märklig grej: Det var orimligt svårt för mig att komma ihåg de indiska namnen. De konstigaste av fantasynamn har jag inga problem att minnas, men tydligen lider jag av någon sorts indien-specifik afasi. (Eller så är jag bara ovan vid namnkulturen.)

River of gods gjorde mig glad. Den påminde mig om hur bra genrelitteratur kan vara, och om varför jag läser sf/f överhuvdtaget. Det är imponerande hur McDonald lyckas sammanfoga en bok med så många beståndsdelar till en helhet; hur han får de mest abstrakta koncept att kännas verkliga och sanna; hur de många karaktärerna känns genuint mänskliga.

En oerhört bra bok med ett oerhört fult omslag.
20140607-181115-65475511.jpg

  • Anna Davour

    Å, den borde jag faktiskt läsa. Jag gillade verkligen både Brasyl och Dervish House — dem kan jag verkligen rekommendera.

  • http://www.frialigan.se Kosta på Fria Ligan

    Både Brasyl och River of gods har fått inspirera mkt av det jag skrivit till Coriolis. DH orkade jag aldrig igenom av någon anledning – men de små kvarteren i Istanbul kändes som klar inspiration till rymdstationen Coriolis ringkvarter.

  • Martin

    Att ha svårt att minnas namn från andra kulturer med språkuppbyggnad väldigt olik sin egen är nog ganska vanligt. Jag bodde t ex i Japan i fem år och även om jag inte längre har svårt att komma ihåg namnen i sig så blandar jag lätt ihop personer och namn. Det är en intressant liten blind spot!

  • Balthasar

    Nämenvafan är det här? 1997? Down with this sort of thing.

  • Monobit

    Omslaget ser ju ut som en techno-flyer från sent nittiotal!

    • Monobit

      Fast jag kan på sätt och vis gilla det

  • Manen

    fick den för ett par jular sen, annorlunda omslag är det nu.