Posts tagged “guy gavriel kay”
Guy Gavriel Kay – bättre än någonsin
Jag har tidigare beskrivit det vemod som finns i Guy Gavriel Kays böcker, i The last light of the sun, i The lions of Al-Rassan, i A song for Arbonne, och så vidare. Böckernas berättelser utspelar sig vanligen under en tid av kraftig förändring för både huvudpersonerna och för de riken de lever i, och [...]
145 sidor in i ”Under heaven”
Guy Gavriel Kay. En av min absoluta favoritförfattare. Jag älskar honom. Tigana är en orgasm i textform. The lions of Al-Rassan är så vemodig att jag får gåshud. The last light of the sun får mig att önska att jag levde någon annanstans, någon annan tid. A song for Arbonne med sin vackra, tragiska, berättelse. [...]
Bästa böckerna 2008, nr 1: The last light of the sun
Guy Gavriel Kay, The Last Light of the Sun Liksom förra året är även 2008 Guy Gavriel Kays år. Han är helt enkelt i en klass för sig. Enastående. Det är svårt att förklara handlingen och ingredienserna till Last light of the sun utan att det låter töntigt. Synska vikingar om ser älvor? Mja. Men [...]
En bok som inte går att glömma
Guy Gavriel Kays The last light of the sun … förmodligen den bästa bok jag läst i år. Så vacker, så vemodig, så välskriven. Kays författarskap (ett ord som jag hatar) är alltid fyllt av sorg över svunna tider, och här tar han det till en helt ny nivå. Det handlar inte nödvändigtvis om sentimentalitet [...]
Jag har läst en WFA-vinnare! Otroligt!
För första gången någonsin så har jag faktiskt läst årets World Fantasy Award-vinnare för bästa roman: Guy Gavriel Kays Ysabel. Jag tycker ärligt talat inte att den är så bra. Den är utan tvekan Kays svagaste bok — vilket i och för sig innebär att den fortfarande är bättre än mycket. Om den är bättre [...]
Kay imponerar redan på sida 1
Kays The last light of the sun har en av världens bästa öppningsmeningar: ”A horse, he came to understand, was missing.” Genialt. Efter att ha läst Butcher — ärligt talat så är han lite av genrens Liza Marklund — så får jag gåshud av Kay, som har totalkoll på vart enda ord han skriver.
Dagens sanning: Guy Gavriel Kay är bäst
Ja, vad kan man säga? 2007 var året då jag återupptäckte Guy Gavriel Kay. Ni som följt min bästa-bok-2007-nedräkning här på bloggen har förmodligen redan upptäckt att tre av tio av mina favvoböcker 2007 var skrivna av Kay. Tigana, A song for Arbonne och The lions of al-Rassan. Kay är helt enkelt rent överjävulskt bra. [...]
Bästa böckerna 2007: Nr 1
*fanfarer* Ödets minut är här! Den bästa boken jag läste 2007 var … Kay, Guy Gavriel: Tigana (1990) Tigana är så fantastiskt jävla bra att jag inte ens kan börja beskriva den. Ni får helt enkelt läsa den. Finns i storpocket för 158 pix på Sf-bokhandeln.
Bästa böckerna 2007: Nr 4
Kay, Guy Gavriel: The lions of al-Rassan (1995) Kays fantasyversion av återerövringen av Spanien är … bra. Vi får följa den (typ) judiska helaren Jehane som dras in i ett maktspel mellan kungar och generaler, påvar och imamer. I The lions of al-Rassan skildras den kanske mest tragiska och vackraste vänskap som någonsin berättats i [...]
Bästa böckerna 2007: Nr 9
Kay, Guy Gavriel: A Song for Arbonne (1992) Kay har utvecklat en speciell stil för sina berättelser. Han tar en historisk plats och händelse, slänger in fascinerande, levande karaktärer, och silar allt genom ett smutsigt fantasyfilter. A song for Arbonne utspelar sig i ett Provence som inte är Provence under ett krig som påminner mycket [...]