Det går trender i allt. Allt utom omslag till rollspel. Av någon anledning har dessa haft ungefär samma motiv ända sedan 70-talet. Det finns egentligen bara fyra sorters rollspelsomslag. 1. Här står vi-omslaget Folk står upp i olika miljöer. Jag antar tanken bakom den här typen av omslag är att förmedla stämning och, i bästa [...]
Hittade det här omslaget till Terry Pratchetts Small gods på Conceptart. Var tvungen att dela det med er. Konstnären är fransman heter Marc Simonetti. Hans portfolio finns här, och hans blogg här. Kan vara det bästa jag sett i år.
Ni som har hälsat på min blogg tidigare har förmodligen inte kunnat missa min visuella genomgång av den svenska rollspelshistorien (del 1, del 2). Nu har turen kommit till Kirunabaserade NeoGames som med buller och brak slog sig in på marknaden 1969. Konkurrensen bestod vid den tidpunkten av Äventyrsspels nästintill insomnade Drakar och demoner samt [...]
47 nummer och 47 omslag. Sinkadus har tagit sig många skepnader genom åren, somliga snygga andra … mindre så. Så jag tänkte ställa en enkel fråga: Vilket av alla omslagen tycker du är snyggast? För att underlätta ert beslut har jag skapat ett flickr-album med alla tidningens omslag. Släng ett öga där, och rösta sedan [...]
Som jag tidigare berättat släpptes det första svenska rollspelet, Drakar och demoner, 1966 av Äventyrsspel. Men det Karlskrona-baserade företaget Lancelot Games låg inte långt efter. Faktum är att deras första titel, Khelataar (1967), troligen hade kommit ut före DoD om det inte varit för diverse tryckeri- och distributionsstrul. Khelataar var ett fantasyrollspel som gavs ut [...]
1991? ”Fula varelser skriker i en klippöken”-utgåvan. 1995? ”Pride-paraden på stora maskar”-utgåvan. Eller 2010? ”Vaffan, jag ser inte ens vad det föreställer … är det där en kaktus med svärd?”-utgåvan.
Av alla rollspelsproukter som Äventyrsspel/Target Games gav ut under 80- och 90-talen (typ 150 stycken, exkluderat Sinkadus och solorollspel) så fanns det färgade personer på fem stycken. Här är de: Nej, jag är inte överraskad att blott 3% av omslagen från huvudaktören under den svenska rollspelsguldåldern har en icke-vit person på sig. Kanske lite besviken [...]
Vad fan är det här för omslag egentligen? Bilden illustrerar en extremt kort och oviktig scen cirka 20 sidor in i boken. Det är som om illustratören (Paul Youll) inte orkade läsa längre och bara målade något ur minnet för att bli av med skiten. Tänk er att omslaget till Sagan om ringen var Sam [...]