De dödas rike sjuder av liv

44658.jpgNär jag recenserade den engelska versionen av Peter Bergtings The Portent för ganska precis ett år sedan tyckte jag att serien var fantastiskt vacker men att handlingen var något osammanhängande.

Om den svenska versionen, som just släppts, tycker jag ungefär samma sak.

Bergtings stil är makalöst stämningsfull. Hjälten Milo och det dödsrike han vandrar igenom är fyllda av så mycket liv att sidorna nästan kokar över. Bergting vet att det är detaljerna som är viktiga. Man dras in redan av första rutan och kommer inte upp för luft igen förrän man kommer fram till bakre pärmen.

Det säger en helt del om Bergtings skicklighet som tecknare att man inte bryr sig det minsta åt några, minst sagt, rejäla korrfel och en del luckor i storyn.

Fast ärligt talat är det inte så mycket till luckor. Jag vet inte om det beror på att det är andra gången jag läser The Portent, eller om jag bara fattar saker bättre på svenska, men storyn är inte fylld av hål. Den är minimalistisk. Ja, det är fortfarande knepigt att hänga med varför folk för som de gör ibland, men det finns en berättarteknisk tanke bakom det.

Så om du har tålamod är The Portent en god investering. Men kom ihåg — den är inte en serie för nybörjare, eller för småknattar.