Gryningsdimma

Gryningsdimma är ett kampanjfrö till ditt favoritfantasyrollspel. Jag skrev ihop nedanstående text sommaren 2004 men det blev aldrig riktigt av att den kom till användning i spel. Så därför skänker jag den till er, mina trogna undersåtar.

Kampanjen är indelad i tre akter:

  1. Ansikten i dimman
  2. Genom gryningens portar
  3. Kejsaren vid världens ände

Bortsett från namnen finns det ingen mer info. Jag tror jag bara diggade orden eller något.

Om världen

Karta över närområdet.
Karta över närområdet.

Gryningsdimma utspelar sig tidigt i världens historia, vilket får en del effekter.

  • De olika raserna – alver, dvägar, människor, etc – har ännu inte mött varandra.
  • Det finns inga gudar, däremot sjuder världen fortfarande av skapelsens energi så varelser blir sällan sjuka och läker fort.
  • Det finns inga stora kungariken och det har aldrig funnits några.
  • Bara en bråkdel av världen har utforskats. Kanske har vissa delar av världen inte ens formats än.
  • Magin och vild och outforskad.
  • Gränserna mellan denna värld och andra är fortfarande tunna. Det händer relativt ofta att varelser från andra plan kommer på besök.
  • Den teknologska nivån är tidig medeltid.

Det är en tämligen krigisk tid; de tre stadstaterna Pax, Nox och Lux ligger i konflikt mer eller mindre för jämnan. På landsbyden härjar rövarband, legoknecktar och och annat pack. Man reser inte gärna mellan städerna. Det finns inte några  samhälleliga institutioner som så – inga stora stater som kan garantera säkerheten inom sina gränser, inga religioner som ger befolkningen någon gemensam värdegrund. Så det är den starkes lag som gäller. I jämförelse med vanliga fantasyvärldar är det en brutal och barbarisk tid. Mer kaos än ordning. Begrepp som gott och ont har inte riktigt någon fast betydelse än.

Dimman

Dimman är urmateria, verklighetens råmaterial. Helt enkelt delar av världen som ännu inte tagit eller givits form. För att dimman ska ta form krävs ett offer av oerhörda mått. Oftast är det en person – helig eller ohelig eller mäktig – som genom ett offer av sig själv blir ett med dimman och formar den. Personen bli efter detta en del av landet, en odödlig varelse med enorma krafter. Nästa steg är att bli en gud.

Gryningens portar

Portaler som leder till skapelsens ground zero – den mytiska plats som existerade allra först. Portarna sägs består av Det första trädet, Den första sjön och Det första berget.

Om rollpersonerna:

De kommer alla från staden Pax eller omnejd. Med sina 12 000 invånare är Pax den största kända staden. Förfinade rollpersoner som gentlemannatjuvar, spioner och pacifistmunkar göre sig icke besvär. En tjuv är oftare en ren ligist och rånare, och munken en krigets evangelist.

Möjliga karaktärer

Barbarerna av klanen Odov är fruktade bland alla människor. De betraktas som rena manifestationer av kaos och deras namn sprider skräck i de mest härdade hjärtan. De klär sig i djurhudar och trofeer tagna från sina fallna motståndare. De dricker sina fienders blod för att få dess styrka. De lyder ingen annan än sig själva, eller någon som besegrat dem strid.

Vandrarna är en lös sammanslutning av skalder, musikanter, barder och sagoberättare. De är människornas levande minne. Vandrare är fridlysta. Att skada eller döda en av dessa ambulerande underhållare är bland det värsta man kan göra och ett såndant brott straffas oftas med döden. Till och med bland de barbariska Odov ses barden som en helig människa som ska mötas med respekt. Det går massor av historier om hur det går illa för folk som skadar en vandrare.

Krigarna härskar. Det finns mängder av olika grupperingar av krigare. De största finns i hjärtat av stadsstaterna. Pax styrs av en grupp kallad Systrarna. Men även många andra grupperingar rör sig i och omkring staden, somliga allierade med Systrarna, andra direkt i opposition. Fjärillsgardet. Dolkarna. Kopparringens krets. Blodfurstinnorna.

I en kaotisk värld är munkarna av Vitalisordern få och hårt utsatta. De är i ständig strid med sin omgivning, ochdDeras kloster påminner mer om fästningar än heliga platser. Deras närvaro ses som ett dålig omen, för deras korståg mot kaos tenderar att dra med sig oskylldiga in i döden.

Magikerna – en brokig skara människor med få saker gemensamt. De betraktas med misstro och rädsla hos somliga, specellt brand den härskande krigarkasten som i dem ser ett hot. Än så länge är deras magi så nyckfull och kaotisk att de låts vara i fred. Ingen vet hur långt en besvärjares förmågor sträcker sig, för få av dem lever länge nog att nå sin fulla potential.

Tjuven lever ett farlig liv. Eftersom det inte finns någon egentlig lag, ingen domstol eller jury, blir tjuven oftast straffad av den som fångar honom. Eller den som blev utsatt. Det är inte ovanligt att enkla stölder straffas med stympning eller till och med döden. Det finns en stor marknad för prisjägare.